"Räkna ord"

Hittade för första gången "räkna ord"-funktionen: 557 ord, i skrivövningen! Way to go me :-D
#justsayin

Skrivtid

Huva, maken har bjudit mig på skrivtid. Bara sådär. Nu är jag tvungen att skriva seriöst och inte förspilla den.
I dag ska jag gripa mig an Stephen Kings skrivövning och det ska bli jätteskoj! Jag har bloggat tre långa inlägg i veckan, i två år, på engelska så det är inte ovant eller nytt, så det hoppas jag ska gå bra. En nyttig och rolig övning, således.

Bara att leta upp rätt sida i boken och börja. Jag lär väl inte hinna skriva något på manus den här helgen, så jag hoppas denna övning ska kännas som väl investerad tid. He better read it, later!!!!

Here goes....

Liiite mindre hemlig

Jaha, under samma morgon inboxade jag denna bloggs adress till en vän och använda den som avsändare när jag skrev en kommentar i en god väns blogg.
Pressen ökar...
I samma takt som jag inte skriver.

Snart har jag läst ut Steven Kings bok "Att skriva" och då ska jag göra skrivuppgiften i den och skicka in den!
Någon som gjort det?

Så, i helgen: inte bara träning, skrivande också!

En galet spännande process!

Jag inser vilken process det är jag befinner mig i!

Bara sedan jag bestämde mig för att börja på nytt med mitt skrivande, och lånade hem böcker som jag gissade kanske är uppbyggda på lite liknande vis som mitt manus är tänkt, har jag kommit vidare en bra bit från där jag började.
Härom dagen insåg jag helt plötsligt att jag ju nu vet exakt vilken typ av manus det är jag ska skriva, vill skriva och kommer att skriva. Jag undrar inte längre "hur det ska gå till att skriva detta när jag inte har kunskap om de här bitarna" nej, nu vet jag precis och det känns toppen!

När man känner att det här är "it", då känns det ju jättebra juh!!

Nu har jag nog fått ihop 1,5 sidor och min söndags-skrivartid har inte ens börjat än.
I'm on a roll...!

Njutbart efter träning och skrivande!

Minstingsonen gick på grillfest i går kväll och maken och jag unnade oss något så lyxigt som barnlöst besök på nyinvigd restaurang, nere i Ystad. "Upp eller ner" heter den och den kan jag rekommendera då de bjöd spännande meny och uppläggningar, glad och trevlig personal och en grym Mojito. Mojito är min expert-drink, så är den bra bådar det alltid gott ;-)

Nu är det dags..!

Fjärilarna i magen kittlar, det riktigt ilar i huvudet och dunkar i hjärtat - jag har fått ett skrivartillfälle!
Vi försov oss lite i dag, så jag kan inte hänga med till fotbollsträningen för minsting, alltså: skrivartid medan de andra åker iväg.

Skrivartid.

Jag ska närma mig det där halvskrivna arket och prestera text. Nej, jag ska fortsätta påbörja en berättelse, det är det jag ska göra. Jag ska föra över en berättelse från min hjärna, till någon annans, användande endast arket (tack Stephen King för den insikten!).

Smörgåsen ligger bredvid mig, juiceglaset är fyllt och immigt på utsidan, temuggen (den gigantiska) står också inom räckhåll.
Och så, jo, jag sitter i ett hörn, på ett litet ganska eländigt bord (Stephen) - jag har alla förutsättningar i världen!

Here goes...

Inspiration

I dag trotsade jag tröttheten på vägen hem, på tåget, och unnade mig äntligen att läsa i tidningen "Skriva"! Wow, vad det sköljde över mig inspiration och tro't om du vill men jag skrev ned massor i min iPhone och kände att en hel del var riktigt bra tips som jag kommer att använda.

Jag befinner mig i någon slags samla-på-mig-fas och det känns som att jag är en levande behållare som vandrar omkring medan det är något som kokar ned inuti. Jag känner också av fjärilar i magen och det måste vara en bra sak?!!

Också på tåget! One for the road...

På söndag (om inte förr) ska jag sätta mig för att skriva igen. Jag undrar om jag borde skriva två-tre gånger i veckan, kortare stunder, förutom en lite längre stund på söndagarna?
Kanske inte ska tänka så mycket alls?

Ingen skrivtid...

Jag hade inte trott att bara för att jag börjat skriva, så skulle det uppkomma magisk särskilt avsatt skrivtid helt plötsligt. Massor av gånger sedan jag pånyttbörjade, har jag känt för att skriva och rent av längtat efter det och det är nytt!
Förvisso känns det vissa dagar som att det räcker att sätta sig tillrätta på pendeltåget och öppna sin Metro, så har man en artikel i näsan som berör det som handlingen i mitt manus kretsar kring.

Inspirerande, for sure!

Hade jag nu surfat runt och connectat lite med andra så hade jag nu kunnat kasta ut frågan hur ni gör med skriv-tiden? Avsätter ni en viss bestämd tid i veckan? Skriver ni när andan faller på? Sitter ni kvar och stirrar Shining-aktigt även om ni inte finner inspiration välla över er?
Sådant hade jag kunnat fråga.

Kanske dags att snart börja göra ett surfryck?!!

Avslutningstider. I dag hade minsting skolavslutning för första gången!

I helgen ska jag leta skrivarbloggar!

The Shining?

Ehh, jo jag känner mig lite som Johnny i "The Shining". Satte mig ned (förvisso helt dumdristigt i vardagsrummet med son som multitaskar med tv i bakgrunden, iPad i knäet och lek samtidigt men ändå...) med mitt kaffe, tända ljus, utsikt över trädgården, braiga Mac:en, rätt humör och så.... stirrade jag på datorskärmen!
Skrev ett ord.
Stirrade igen.
The Shining-varning!

Insåg sedan att jag inte kan skriva en berättelse om människor jag inte känner. Satte mig sedermera och beskrev huvudrollsinnehavarna. Det räcker uppenbarligen inte att ha dem "i huvudet" och "jag vet precis hur de är". Nej, jag behöver lära känna dem bättre än så, insåg jag.

Efter att vi nosat lite på varandra fick jag hela en tredjedels A4-sida skriven.
Alltid något.
Men ganska mycket "The Shining"...

Ny kula eller inte?

Jag känner mig alldeles pirrig i magen för jag har börjat leka med tanken att börja om helt och hållet. Dels för att (håll i er nu) USB-minnet med den skrivna texten är borta och för att jag inbillar mig att det kan vara bra att börja om från scratch. Det kan ju bli ett helt nytt flow då. En ny infallsvinkel.

I så fall är det tredje omstarten av denna historia jag ska berätta!
Först var det en ungdomsbok jag tänkte skriva men det kändes fel, sedan var det den text som är på borttappade USB-minnet men som faktiskt saknade vettigt skelett och nu finns ett skelett (faktiskt till och med på pränt) och som jag då kan foga helt ny text till.

Jag tror jag gör det!
I dag ska det ske...

 (lite retligt, ska erkännas, att jag inte glidit runt till andra skrivarbloggskrivare ännu, för jag kan inte rimligtvis få feedback på om jag tänker rätt eller inte)

Kaffet måste fram, sedan prövar jag att sitta med sonen i "varmasrummet"...

Galning!?

Jaha, så sitter jag här, mot allt bättre vetande, och startar en tredje blogg att slaviskt underkasta mig.
Inte nog med att jag arbetar fyrtio timmar i veckan och pendlar tjugo timmar dit, i veckan, och alltså skriver i två bloggar till - jag var tvungen att starta en skrivarblogg.
För att pressa mig själv att skriva på ett fjärde ställe: nämligen i manuset till vad som kanske någon dag kan bli en tryckt text.

Jag bloggar här inte endast av den anledningen, utan vill träffa andra som befinner sig i samma process. Jag lever och frodas när jag interagerar med andra när andra inspirerar mig och därför föds denna blogg här och nu, en huvudvärkig lördagskväll på sängen, i radhuset i Ystad!

Utanför mitt fönster ser det just nu ut så här.

Alldeles före jag resolut gick upp för att starta den här bloggen, satt

jag och tog det väldigt lugnt (och läste Stephen Kings bok "Att skriva").

Jag tänker ligga lågt. Riktigt lågt. Jag tänker inte ge mig ut och leta upp er andra som håller på som jag, riktigt än. Jag tänker se hur den här bloggen vill vara och hur det egentligen ska gå med mitt skrivande den här gången. Jag har påbörjat det många gånger... 

Så, nu har jag skjutit upp skrivandet effektivt genom att läsa och starta blogg. Får se när jag ska sätta mig och de facto prestera manustext?!

Over and out, Anna.